Jag har alltid tyckt om att se pjäser, att med scenmiljön förflyttas till en annan plats och tid, att fångas av det levande ögonblicket hos skådespelarna, att rysa i de dramatiska vändningarna hos skickliga dramatiker. Att få min uppfattning om människor och ting rubbad en smula.       Jag ville ge mig in i denna magi med egen penna. Jag gick en kurs i dramatik och skulle skriva ett övningsstycke. Jag letade ett ämne på nätet, och hittade mest av en slump två biografier: mor och son Leonhard, vilka inte setts på 13 år. Modern försvann oförklarligt när han var bara pojke. Han utbildades i Sovjets partiskolor; modern försökte överleva i Gulag. Teaterstycket gestaltar ett möte mellan två främmande världar, och ger rika möjligheter att fördjupa sig i den tudelade värld jag och min generation växte upp i. Övningsstycket växte till en pjäs:         ÅTERSEENDET - drama i 3 akter Och här ett försök till en annorlunda gestaltning:         DEN SVENSKA MODELLEN               Låten hoppet fara som webbdrama

Återseendet, akt II

U P P S Ä T T N I N G A R

Här några föreställningar som jag tagit intryck av.   TRE SYSTRAR Tjechov   DON CARLOS Schiller   MARIA STUART Schiller   MORAL SCIENCE CLUB Khemiri   MÅSEN Tjechov   DEN BANALA KÄRLEKEN Liebrecht   GENGÅNGARE Ibsen   HEDDA GABLER Ibsen   TRIBADERNAS NATT Enqvist   MODERN Brecht   LILLE EYOLF Ibsen   PELIKANEN Strindberg